Igår blev det officiellt att RIM, tillverkarna av Blackberry, köper TAT – The Astonishing Tribe. Företaget är svenskt, med 175 anställda i 5 länder. De specialiserar sig på mobila gränssnitt och har levererat till Sony Ericsson, Nokia, Samsung och Motorola för att nämna några.

Ägarna får “hundratals” miljoner kronor i knät och det är kul för dem. Tillsammans med EpiServer-affären känns det som om det svenska undret lever igen. Mest intressant är dock ringarna på vattnet och vad det betyder för oss andra.

Dörren i ansiktet på konkurrenterna
TAT ska bli en del av RIM och jobba med RIMs prylar. De blockerar effektivt sina konkurrenters tillgång till den här kompetensen, vilket säkert är en del av uppsidan i affären för RIMs del. Att de nu får större möjligheter att hävda sig gentemot iOS och Androids frammarsch är förstås också trevligt.

Fler fiskar i havet
TAT har 175 experter, bortskämda med att få jobba med olika kunders olika projekt mellan sina egen interna produktutveckling. Nu får de en uppdragsgivare och effektivt en produktlinje att jobba med. Det kan vara att alla inte är lika intresserade av det livet och att vi få se ett manfall därur. Att TAT diskuterar 20-40 nyanställningar nästa år handlar nog mer om att täcka upp för bortfall än för att utöka personalstyrkan.

Plötslig får vi alltså tillgång till en stor grupp ytterst kompetenta personer inom det område där utvecklingen är som hetast i den digitala världen – nämligen mobilt och touch.

Tronarvingarna
När kompetensen och arbetskraften rycks undan marknaden innebär det förstås inte att kundernas behov försvinner. Istället måste någon annan leverera – de som kan stiga fram och positionera sig väl har stora vinster att hämta det närmsta året. Detta gäller dubbelt för de som kan locka till sig några av de ovan nämnda läckerbitarna.

Framtiden är således ljus, även för oss andra.

Tagged with:
 

Jag har upptäckt en fantastisk liten bok som heter A Practical Guide to Designing with Data. Boken lär dig hur du förmedlar data på ett estetiskt tilltalande sätt utan att förvanska datat. Boken är skriven av Brian Suda och ges ut av förlaget Five Simple Steps, som har fler fina böcker på sin repetoar!

Det här är betydligt svårare än många tror – det räcker med ett allt för klassiskt paj-diagram i 3d för att fullständigt sabotera mottagarens förmåga att ta till sig informationen. För att inte tala om exemplet nedaför. Snyggt som attan, men helt meningslöst att försöka utvinna förståelse ur.

I wonʼt hide the fact that I am not a fan of pie charts. They are the scourge of the graph and charts world! They add little or no value over a table of figures and can easily be misused to misrepresent the data. (Brian Suda)

Boken är högaktuell i det projekt jag sitter i på Banken, där är det mycket data att förhålla sig till. Jag konstaterar samtidigt att även inbitna finansrävar gillar glammiga diagram, “För att lätta upp”. Siffror är uppenbarligen inte alltid jättekul, men med den här boken i bakfickan är det betydligt lättare att skapa tilltalande visuella representationer av data som samtidigt är tillgängliga.

Min personliga favorit, när det gäller paj-diagram, är dock den här:

Tack till Andreas för boktipset!

Tagged with:
 

I december 2008 gjorde jag ett försök till förutsägelser inför det kommande året. En av dessa var att det var hög tid för e-handlarna att tillhandahålla betydligt bättre villkor runt leveranser. Jag menade då, och menar fortfarande att den som kan

  • Erbjuda gratis levereans inom en rimlig tid
  • Erbjuda samma dag- och nästa dag-leverans till rimliga priser
  • Berätta om detta på ett öppet och tydligt sätt

kommer att vinna stort.

För några dagar sedan skulle jag köpa en luftfuktare för att få lite drägligare inomhusluft i vinterkylan. Jag hittade en från honeywell som såg juste ut och fick goda betyg från kunderna.


Det var inte tretti.se som sålde den billigast, men jag har handlat därifrån förr och deras utlämning är nära TAS kontor. Till min stora förtjusning upptäckte jag, i utcheckningen att jag kunde få levererat samma dag! Det kostade en slant, men tanken på att få hem min vara samma eftermiddag var för lockande för att inte nappa.


Jag beställde 13:30 en fredag, 30 minuter innan Samma dag-gränsen, och för säkerhets skull valde jag min hemadress som leveransadress. Kl 20, just som jag började misstänka att jag inte skulle få någon leverans, knackade en jäktad kille från Bring på dörren och överlämnade mitt paket. Lycka!

Det finns klart utrymme för förbättring, men det är stort att kunna konstatera att Tretti tillsammans med Bring skapat en riktigt konsumentvänlig tjänst. Användarupplevelsen i e-handel stiger markant när man tar bort den frustrerande, till synes obligatoriska, vänteperioden!

Så här skulle Tretti kunna ge sina kunder en ännu bättre upplevelse.

  • Var tydlig med att jag kan få mitt paket samma dag (och på helg!) på alla sidor på sajten, inte bara i utcheckningen
  • Vara tydligare med när leverans kan ske. Jag missade att leverans skulle ske mellan 17 och 21 eftersom det stod under “Övriga Sverige”. Jag trodde faktiskt det skulle komma innan 18.
  • Se till så att jag får sms- eller mejl-avisering – “nu har ditt paket skickats, det beräknas vara hos dig mellan 19 och 21″.

Luftfuktaren då? Den står avslagen i ett hörn och gör mest ingenting, men det är knappast viktigt i sammanhanget

 

Apple förekommer ofta i unboxing-filmer och har erkänt fina förpackningar. Ett av deras kännetecken är den sobra “Designed by Apple in California” som möter oss när vi öppnar en ny förpackning.


De är dock inte ensamma om fina unboxing-upplevelser. Min personliga favorit är en betydligt mer vardaglig produkt, nämligen den som Arla bjuder på i varje paket Bregott. När jag öppnar min förpackning möts jag av en slät silvrig folie, med tre små ord på.



Arla skapar en fantastik atmosfär med ett så enkelt grepp, och jag blir glad varje gång jag tänker på det.

 

Naturen är god. Glöm aldrig det.

Efter nära ett års uppehåll har jag äntligen tagit mig tid att lägga upp en plan för mitt personliga bloggande. The Amazing Society går som tåget och när vi nu fått igång bloggandet där kan jag ju inte annat än att sätta igång själv igen.

Dock byter jag adress och språk. Domänen bohl.in var för bra för att inte använda, även om det är lätt att föreställa sig att man får förklara adressen två gånger om man skulle  uppge den över telefon, men så brukar det ju ändå vara med mitt efternamn.

Språkbytet handlar om att det ibland blir lite krystat med engelska. En sak är att skriva teoretiskt runt användbarhet och interaktionsdesign eller om internationella webbtrender. En annan är det så fort jag vill kommentera svenska företeelser, då känns det fort lite tillgjort. Så jag byter helt fräckt.

Mycket nöje.

Tagged with:
 

I often explain what I do with the phrase

“I make websites and apps behave the way you expect them to”

I’ve never really had a good way to continue that conversation though, or a short, succinct answer to “How?”. Lately though, it’s clear that empathy and story is the common denominator to everything I do. It was certainly story and empathy when I applied myself to acting in my teens, it was story and (mostly computer directed) empathy along with crazy stubbornness when I toiled away at bizarre javascripts in the late 90′s and it’s most certainly story and empathy now, as I try to mold user experiences into something that’s actually usable and enjoyable.

Apparently, I’m also a magician, something that sits well with my overall perception of self.

-How?

Through Digital Empathy, is how.

Empathy, Blade Runner Style

 

Oh come on, that’s just not fair – that’s how much I want this.

Although it the video seems a little old, it’s exciting. Features, according to Sima Systems, include

  • Multi-Touch — The ability to recognize multiple and simultaneous touch points. Capable of recognizing ten or more simultaneous touch points at 1,000 updates per second.
  • Multi-Force — The ability to measure the “z axis”. This allows the user to locate a point without activating it, then, by exerting slightly more pressure to actually activate the point. There is no need to lift fingers and retouch.
  • Dynamic Home Row — Allows the user to touch the sensor without looking at the display or pad, and intuitively the sensor understands the purpose of the gesture (i.e. typing, commands). The sensor can be programmed for virtually any manner of touch and gesture input.
  • High Resolution — The resolution (points/mm) remains constant regardless of sensor size.
  • Auto Calibration — The touch sensor self calibrates with each touch providing optimal point data at all times.
  • Standard Materials and Processes — Same materials and manufacturing processes as those used for standard resistive sensors. This provides a proven and stable means to implement SiMa’s touch sensor wherever standard resistive sensors are now deployed.

There’s a video over at their site of the Gemi Pad

Via Touch User Interface

Tagged with:
 

Google Buzz has me a lot more excited than for instance, Google Wave had. From a user experience perspective, Google Buzz should be far more appealing and adoptable to the general public.

The why’s;

  • Status updates and short messages are simply here to stay. There’s far less impedance in three lines, public or private.
  • Loose coupling. Follow is the word, not Friend - no reciprocating action required to build your social graph.
  • Upon the shoulders of giants. Instead of launching a new service, build on what you have. When Google integrates Buzz into Gmail, the interaction paradigm is adjusted, but not reinvented.

From an Attention perspective, we’re heading the right way. It doesn’t feature read/unread and it doesn’t introduce another inbox (at least not on a separate location).

[Updated] One more thing – It’s disruptive too, with open data standards says ReadWriteWeb, which of course is awesome.

Finally – a tip of the hat to Roger Åberg of Bazooka and Feber.se for bringing the greatness of the real buzz to us in the last millenia with buzz.bazooka.se. Keep your head up, I’ll be back daily!

Tagged with:
 

Lately, rumors have been going around that mobile phone manufacturers are tinkering with adding touch capabilities to the backside of devices.

The potential of this doesn’t really become apparent until you start looking at it from a tablet or e-reader perspective. With both hands occupied holding your device steady, how are you going to interact with it?

Steady it and release one hand, of course. But it’s sometimes hard to see what you’re doing when your paws are in the way. With your nimble fingers running up and down on the backside, perhaps in cohort with your thumbs on the side, the possibilities are endless.

iSlate, from macpredictions.com

Try and imagine the feeling of reading an article and scrolling, by simply moving your fingers up and down the back of your device. Smooth, like magic. And since your spatial awareness in relation your hands is really good, even when you can’t see your fingers, you’ll find your way around the screen with ease.

Here’s an article from macpredicitons.com speculating on a Back of the Device touch interface for the upcoming device (or what have you) from Apple.

Tagged with:
 

Google’s new fade-in start page seems like a bold move at first, but it’s not as crazy as some reactions would have you believe.

A lot of the work we do in interaction design is about increasing the signal-to-noise ratio. Allowing users to focus on the task at hand is essential to great user experiences. Google recognizes this, and it’s no secret that most people come there to search.

Here’s what I like

  • Primary Persona Focus – It’s few that are courageous enough to actually focus on their Primary Persona’s key goal.
  • Perseverance – initially the fade-in yielded longer Time to First Action-delays, but over time, it’s become shorter than before. Applause to the UX team for waiting it out!

Here’s what I think needs work

  • Privacy – I can’t tell wether I’m logged in or not if I start searching. This isn’t a big issue, but it’s something to consider.
  • Are you feeling lucky? Why not let it join the rest of the secondary actions?

The fade-in happens as soon as you move your mouse or leave the search field. You might be distracted if the content were to fade in as you we’re typing, but it doesn’t. It’s surprisingly refreshing. Great stuff, simply put.

Soon, we’ll be talking about what content goes below the Fold, as well as what belongs after the Fade.

(The effect isn’t available in Safari as I write this)